Dagboksanteckning

22 januari 2004   Rapphönan Harald Schiller skriver i boken Kring Hornborgasjön (1926) om Jesper Svedenborgs iakttagelser vid Hornborgasjön. Swedenborg bosatte sig på Bosgården 1870. Han säger bl.a. ”En jämförelse mellan tillgången förr och nu skulle kunna göras med en enda fågel – rapphönan”, vidare att kullarna spolieras i klövervallarna under slåttern och att vintrar med skare kan ödelägga hönstillgången. Den kraftiga nedgång som fortsatte under 1900-talet anses bero på de hårda vintrarna i början på 1940-talet och på moderna jordbruksmetoder och förändringar i jordbrukslandskapets struktur under 1960- och 1970-talen. Under åren 1973-76 fanns 6-10 revir kring sjön. Detta kan jämföras resultatet från inventeringarna 2002 och 2003, då 2 respektive 3 revir hittades. Glädjande nog har kullar sett på två plaster under 2003. Trots att rapphönan är härdig och tål kyla är det naturligtvis extra besvärligt när snö och skare täcker marken. De vuxna fåglarna är vegetarianer och helt beroende av att komma åt gröna växtdelar och frön. Kullen är stor, 10-20 ungar, och familjeflocken håller tätt samman innan den upplöses under våren. Nu på vintern är det alltså en bra tid att leta efter rapphöns, om du inte föredrar att cykla runt sjön och lyssna på spelet en ljummen försommarnatt. Clas Hermansson.